Idag har det blivit bad och mycket utomhusvistelse. Det hela har lett till att jag nu är rosa och jättevarm. Det har i alla fall varit en oerhört trevlig dag!

Snart ska jag hem till Louise, vi ska hitta på något och sedan ska jag sova där eftersom klockan är mycket nu och jag börjar sent imorgon.

Sitter och letar bland mina bilder efter något randigt till tisdagstemat, får se om jag hittar något. Annars blir det kasnke en annan dag, eller inte alls.

Nu har jag badat för första gången i år. Om det räknas när man inte doppar huvudet. Det hela var väldigt spontant och jag var tvungen att göra något som man skulle kunna kalla en badkjol av mitt linne. Fruktansvärt kallt var det också. Snart ska jag cykla tillbaka i riktiga badkläder och möta några vänner.

Jag har kommit till insikt om mig själv. Jag har insett en del saker som inte är så positiva, orkar inte skriva om det hela nu, kanske en annan dag. Usch, usch, usch. Humöret vacklar oerhört mycket. Nu närmar det sig kvällen igen och jag blir sådär härligt tänkande. Negativ tanke efter negativ tanke avlöser varandra. Varför ska det alltid vara mycket lättare att trycka ner sig själv än att låta sig lyftas upp?

Nu har jag kommit hem från Sofia, vi har spelat kort med en muminkortlek och ätit nybakade bullar med mjölk! Inte varje dag minsann. Vi skapade ett bildspel med korten, en kanske lite pornografisk sådan. Vi fick oss ett gått skratt i alla fall. Vi försökte oss också på att lösa barnkorsorden i någon korsordsbilaga från någon tidning. Det gick sådär, så vi kände oss också lite dumma. Efter den insikten satte vi oss och kollade på High Chaparall istället.

Nu får det vara slut på lidandet. Fick just en inbjudan till Sofia på vad rubriken antyder. Jag nappar på förslaget och lämnar snabbare än snabbast mitt eget hem för hennes. Givetvis på minicykeln trots att hon bor fem minuter bort. Givetvis med den rosa cykelkorgen som åkte på i fredags. Kanske med iPoden i den rosa cykelkorgen. Kaanske...

Jag känner mig jättevilsen, hela tiden och alla kategorier. Jag vet inte hur jag ska förklara det eller vad det beror på. Jag förstår verkligen ingenting. Det sägs en sak men det görs en annan. Jag hatar att vara så deppig som jag är nu. Hatar, hatar, hatar.

Nu är allting på listan avbockat och jag måste än en gång få uttrycka vilken bitterljuv känsla det är. Självklart är det fantastiskt skönt att vara av med alla saker, men samtidigt känns det tråkigt att jag nu står inför min sista skolvecka någonsin. Åtminstone med dessa lärare, på denna skola, med min fantastiska klass. Jag tycker att det är jättesorgligt och jag vet i alla fall att Sofia håller med mig. Nåja, nu ska jag i alla fall gå och lägga mig så att jag får några timmars sömn!

[x] Samhällsredovisning

[x] Ellen fyller år

[x] Bal

[x] Klart artikeln

[x] Filmfestival i skolan

[x] Redovisning konsumtionssamhället

[x] Inlämning svenskauppgift

[x] Projektredovisning

[x] Religionsprov

[x] Inlämning i individuellt val

Ända sedan i torsdags har jag suttit med dessa förbannade frågor. Det rör sig alltså om 53 frågor om lagar och etiska regler inom journalistiken. Egentligen inte särskilt svårt, men oerhört långtråkigt. Jag har dessutom oerhört lätt att låta mig distraheras av roligare saker runt om kring mig. När jag egentligen skulle gjort detta, i torsdags kväll mådde jag inte särskilt bra så det blev i princip inget gjort alls. Förstår inte hur mitt religionsprov kunde kännas såpass bra som det gjorde den dagen efter de oerhört okoncentrerade studier jag till slut nästan lyckades genomföra.

Nu ska jag återgå, endast fem frågor kvar nu, så snart får jag gå och lägga mig. Längtar, för jag är jättetrött. Min familj tyckte att det var en bra idé att väcka mig i ottan så att vi skulle gratulera mamma. Jag tycker givetvis att hon är värd det, men det var svårt att känna så efter alldeles för lite sömn. Jag har ingen att skylla utom mig själv! Godnatt, gott folk!