Jag har fått byta till min gamla mobil eftersom den jag använder nu har gått sönder. Till att börja med fungerar inte knapparna. Det går inte att skriva sms eller slå ett nummer, i princip. Man får trycka som en fåne på knapparna 4-4-4-4-4-3-3-3-5 för att få fram "Hej". De knappar som är mest illa däran är 4, 6, radera, höger och vänster. Dessutom är sms-minnet fullt hela tiden och eftersom knapparna är trasiga orkar jag inte radera.

Hur som helst, när jag försökte radera lite grann hittade jag ett gammalt sms som påminde mig om en rolig händelse:

"Haha. Först var vi på väg att gå under ett träd så var vi typ 6 m ifrån så kom den flygandes jättenära och skrek och flög mot oss tills vi backade undan... Sen går vi via typ skogen och runt ett träd 5 m bort för vi ville inte vara ivägen. Så sprang Malin och jag vände mig om för att se att den var typ 2 m från mig och på väg mot mitt ansikte. Så jag skrek och sprang jättelångtbort."

Inser nu när jag läser det att det låter oerhört fjortis, men jag var i chock när det hela skrevs. SMSet handlar om fiskmåsattacken jag och Malin var med om förra sommaren. Det var muterade fiskmåsar stora som gamar och de var ute efter vårat kött...

Jag vet inte vilken känsla jag ska välja idag. Glädjen över ipoden eller sorgen över mobilen.

Någon som är sugen på att hänga med och begrava mitt mvg i matte som jag nog inte kommer få?

Matteprovet är avklarat, jag kan bocka av det från min lista. Det känns skönt även om provet inte gick så bra... Efteråt lyckades jag tappa min mobil i golvet. Nu startar den inte. Knapparna lyser lite men mer än så händer inte. Fan vad trött jag blir på mig själv. Trött. trött, trött. Varför ska jag alltid lyckas med sådant här...