Imorgon jobbar jag sent, vilket är jätteskönt eftersom jag känner mig sunkigast i landet ungefär. Snorar, hostar, snörvlar och nyser. Ingen höjdare direkt. Så det ska vara skönt att kunna sova ut lite mer än vanligt imorgon. Hade en eventuell plan på att ta en tur i stan innan jobbet imorgon men det kan jag säga direkt att det blir inget av med det. Mor min ville att jag skulle hjälpa henne att städa, men det är jag inte så sugen på det heller. Jag vill bara slippa min svullna skalle... Får nog ta och lyssna på Kent igen. Det och spela spel på min ipod. Dusch för dans sparar jag tills imorgon och lika så Gossip Girl. Ska bli fint det där. Ser fram emot mysmorgon!

Här har ni lätt min nya favoritlåt. Allt jobbigt försvinner. Bara rasar och betyder ingenting längre. Det enda som finns är detta underbara ljud. När låten tar slut börjar jag om. Och om, och om. Varende kväll när jag ska somna. Varenda dag när jag ska till jobbet. Hem från jobbet. När jag sitter vid datorn. När jag ska någon annanstans. Hela tiden Det kanske kommer en förändring. Så där underbart drömmande... Älskar dom av hela mitt hjärta!

Jag har drabbats av en tråkig förklyning. Det började med halsont som fick mig att tänka något i stil med "omg, inte igen, jag fixar inte detta". Har nämligen haft lite dåliga erfarenheter av mina episoder av halsont på sistone. Typ som att jag mister talförmågan i två veckor. Vilket inte skulle vara så bra med tanke på att jag måste kunna prata för att kunna jobba. Har här hittat ett gammalt inlägg om just detta. Kanske lite äckligt tema, men jag måste säga att jag tycker att jag har mina moments då och då i alla fall. Idag har halsen i alla fall blivit lite bättre. Straffet för detta var att jag har varit helt tjock i huvudet istället och att jag snörvlat som en fyraåring hela dagen. Nåväl, det är väl så det kan bli ibland. Jag med min i princip obefintliga sjukdomshistoria ska väl inte klaga. En vecka sedan årskurs tre, alltså på nio och ett halvt år, är väl inte så dåligt?!