Första gången jag såg det här avsnittet fick det mig att vilja sluta se OC. Nu får det mig att vilja fälla en tår. Kanske blev jag faktiskt på riktigt så känslosam att jag gjorde det, det är en hemlighet ni aldrig får veta. Nu vill jag börja kolla på OC igen, från början. På en gång. Men jag får sansa mig i alla fall tills imorgon, för nu ska jag stå vid mitt ord och lägga mig! Men suget är starkt efter familjen Cohen nu...

Just nu är jag så trött att jag knappt vet om jag är vaken eller inte. Förstår inte vad det beror på, för så illa har jag inte sovit på sistone. Det har i alla fall blivit mer sömn denna veckan än förra, men jag är så mycket tröttare nu. Bra av den anledningen i alla fall att jag jobbar sent imorgon. Sovmorgon till tio utan stress. Då kan jag humma runt här hemma och inte känna att jag har bråttom. Underbart är det. Kanske blir det en vanilla latte på morgonen innan jobbet, det hade vart fint. Men det får jag se imorgon. Nu skall jag göra mig i ordning för att gå och lägga mig och få ett par timmars välbehövlig sömn!