Idag är det dags för varje veckas locking-pass. Planen är som vanligt att jag möter Ida när hennes buss anländer och att vi sedan gör sällskap sista biten. Idag har jag min kära mor att tacka för att jag inte kom dit ungefär en timma före Ida. Jag var helt vilse i tankarna och var på väg att stressa hemifrån, eftersom jag trodde att jag var sen. Hade hon inte stoppat mig hade jag antingen fått stå i kylan och vänta en timme, eller vända och hinna komma hem, ta av mig ytterkläderna, ta på mig ytterkläderna och gå igen. Ungefär. Ibland är det bra att ha en mamma som alltid undrar vart man ska, vem man ska träffa, när man ska träffa den. Ibland är det bra att frågar exakt samma fråga varje vecka. "När börjar dansen idag?"