Satt nu och kollade igenom mappar på datorn (mina mottagna filer) och fann en jättesöt power point som min älskade Malin B gjort till mig för ett tag sedan. Jag blev så glad när jag såg den att jag var tvungen att ringa till henne, men icke! Hon var då inte hemma. Hon är ju nämligen flitig som en myra aka var och jobbade. Men i alla fall, i denna power point fann jag en gullig liten bild på oss två och jag upptäckte att, som man skulle kunna säga, OH MY GOD I want that hair back! Shit, det är ju den hårfärgen mitt liv går ut på att söka efter! Mitt vita hår! Mitt självförverkligande (att få utnyttja sina inneboende möjligheter).

Ja, jag sitter fortfarande halvt om halvt med psykologin...

Ja det skulle man kunna säga. Beroende på vad man pratar om. Just nu är jag bäst på att undvika mitt arbete som jag verkligen behöver göra tills imorgon. Vi skulle läsa en bok (i mitt fall, Pojken som kallades Det) och sedan analysera hur en karaktär i boken förändras under sina speciella förhållanden. Detta med hjälp av psykologiboken. Låter det kul och intressant?! Ja, det må det göra, men ack så skenet bedrar. Det är så in i helvete trist och jag förstår ingenting. Så ni ser ju alla hur bra det går för mig. Här sitter jag på min stjärt och har skrivit 11 rader.

"Om man ser till Maslows trappa ser man tydligt att Pojken saknar många delar. Redan på första trappsteget (fysiologiska behov) faller han. Pojken får ingen mat hemma och får inte sova i en ordentlig säng. Detta är grunderna för att man ska kunna leva på ett bra sätt men Pojken ifråntas detta."

Allt jag vill just nu är att dra på mig mina svettiga kläder från igår, måla rött läppstift på mina läppar och springa ut på lisebergshallens golv igen. Satan, varför måste det vara slut?

Vad mer kan jag säga. Jag älskar min dans. Av hela mitt hjärta! Den är mitt mellanrum, min paus där jag hinner andas.

Idag hade vi uppvisning, och det var både bra och dåligt. Det var jättekul eftersom jag älskar stämningen där och för att det för första gången på ruskigt länge gick riktigt bra. Jag var nöjd, till och med stolt över mig själv!

 Men det var också trist, för nu vet jag att det kommer ta en evighet innan jag får vara tillbaka i min sal och ge allt. Kurserna börjar inte igen förrän i augusti eller september. Vad ska jag ta mig till under sommaren? Och vad ska jag ta mig till utan tidernas hetaste danslärare. My god.

Skriver mer här imorrn, det är nog dags för sängen nu!