Jag vet inte vad det är med mig men jag är så himla jobbig idag. Ingen vågar erkänna det men jag känner det själv. Är irriterad över ingenting och så himla raslös. Orkar inte heller göra något åt det och det är det som är det värsta. Där var det många "det" på en gång. Ska i alla fall snart åka iväg till en kompis kompis så hoppas att mitt humör blir bättre. Om inte för min egen så för deras skull. Jag orkar verkligen inte med mig själv när jag är sån här.

Vaknade upp idag efter fem alldeles för korta timmars sömn. Vaknade dessutom med huvudvärk så jag fick börja dagen med panodil. Inatt har det snöat. Jag blir lika glad varje gång jag ser snön falla. Glädjen försvinner dock lite när det sedan står "snöblandat regn" på vädersidorna i tidningen. Då är det bara tungt och blött, inte alls lika kul. Oerhört skönt att det är helg i alla fall! Och en tidig fredag! Nästan för mycket på en gång! Idag ska jag och Malin försöka se till att ha lunch samtidigt. Kul!

Jag borde verkligen sova nu. Klockan ringer 06.00 imorgon. Jag trycker snooze. Alarmet ringer igen om nio minuter. Då måste jag gå upp. För sedan rullar badrumsschemat på. För att inte nämna att jag ju missar vagnen om jag inte går upp då. Och då blir jag sen. Och det är inte bra. Varför sitter jag då här? Varför har jag inte för längesen gått och lagt mig? Vill jag inte vara utvilad imorgon? Dessutom har jag inte kommit så långt att jag duschade imorgon så det måste jag också hinna med imorrn bitti. Oj vad jag ogillar mig själv när jag gör så, varför lär jag aldrig av mina misstag?