Haha, idag har min blogg slagit besöksrekord med hela 26 besökare, this far. Haha.

Ibland måste man få klaga och idag är en sådan dag!Igår på gympan hade vi styrketräning och svag som jag är tog min energi och styrka slut efter ungefär femton minuter av lektionen. Efteråt kunde jag knappt stödja på benen, de bara skakade. Kul känsla det där! Senare på kvällen hade jag dessutom dansträning, något som blev lidande av mitt fortfarande utmattade sinne.Jag kan ju säga att benen inte har varit min favoritkroppsdel idag. Speciellt inte i alla de trappor man får springa upp och ner för i skolan. Idag har jag varit stelare än vilken 80 åring som helst. Trodde inte att det var möjligt att jag kunde känna mig ännu klumpigare än jag brukar, men nu har motsatsen bevisats!Jag får se det positivt och tänka att efter den här dagen kommer jag ha världens tightaste och mest vältränade ben! Nästan i alla fall...

Det finns ställen man fastnar för. Ställen man tycker extra mycket om. Platser man åker tillbaka till och trivs på. Öland är min plats! Mitt sagoland! All min kärlek går till den ön! Öland är en plats för sig själv, om det regnar i hela landet skiner solen ändå på Öland! Har under hela min uppväxt varit på Öland och campat på sommaren tillsammans med min familj. En gång har det varit dåligt väder. En! För mig finns inget bättre ställe än våran stamcamping. En egen liten sandstrand, lekplatser, hoppkudde och lotterier. Man blir som ett barn igen. Och det finns ingen mer berfiande känsla än att få känna sig som ett obekymrat barn.Dagarna på Öland tillbringar man på standen, vid campingköket, inne i Borgholm eller inne på Tempo. Det finns väldigt många outlets på Öland. Bra outlets till och med! Kvällarna på Öland tillbringar man iklädd en filt spelandes kort. Sedan vaknar man till ännu en dag utan stress eller tidsuppfattning. Jag kan min del av Öland utan och innan och det finns ingen annan känsla än kärlek!Platser jag tillbringar mycket tid på under en kort period fäster sig snabbt i mitt hjärta. Det blir så koncentrerat. Jag får positiva minnen och jag vill bara tillbaka. Tyvärr är det svårare att återvända till vissa ställen än andra.I somras var jag tillsammans med min familj på Gran Canaria i två veckor, och där kan man tala om att fästa sig. Tillbringa två veckor dygnet runt på ett sådant ställe. Värmen, maten, avslappningen. Ett otroligt skönt tillstånd i ens liv. Jag, som barn, behövde ju knappt tänka på någonting på hela tiden. Om det var något som var jobbigt hemma behövde man inte tänka på det, eftersom man inte hade någon kontakt. Det kanske låter brutalt, men det var skönt att kunna stänga av ett litet tag. Skönt att kunna känna sig onåbar men fortfarande ha möjligheten att nå personer. Skönt att byta omgivning. Skönt att få vara för sig själv. Skönt att kunna ligga på en solstol och slumra till. Något man inte så ofta kan vara med om på samma sätt i det här landet. Tyvärr har min familj kommit på att vi nog inte kommer kunna åka på liknande resor igen. Det blir ju lite dyrare än man önskar. Men jag är glad att jag kan drömma mig tillbaka! Det kan jag leva länge på. Det går att återvända till platser bara man vårdar sina minnen och tänker på dom då och då!