Min nedräkning till dansens start fortsätter. 11 september börjar den. Och det är ju också ett datum.. Idag är det 17 dagar kvar. Det är 17 alldeles för många och långa dagar. Jag behöver min dans nu. Behöver avreagera mig lite. Slita lite och kämpa med armhävningar och situps. Nya steg som kanske inte kommer sitta direkt. Jag behöver något annat att tänka på, något nytt. Eller behovet av att tänka på något annat är inte så stort. Det är behovet att inte tänka på något alls jag känner.

17 dagar.

Jag vet inte vad jag ska ta mig till just nu. Jag vet inte vad jag vill och inte ens vad jag önskar att jag vill. Jag är ledsen och förvirrad hela tiden. Är det här den nya mig? Den nya Emma som inte vet vad hon ska göra av sig själv någon stans? Som alltid försöker anpassa sig efter andra? Faller jag tillbaka dit? Lever som andra önskar att jag skulle göra? Utan en egen åsikt om vad jag önskar göra med det jag har. Jag vill tillbaka till då...