Jag klarade av mitt uppdrag med fikan. Kunde dock inte riktigt bestämma vad jag skulle köpa så det fick bli både en kalaslängd och en kanellängd. Blev dessvärre ingen julmust. Har inte riktigt någon förklaring till varför. Jag köpte en egen halvlitersflaska till lunchen sedan istället. Den smakade väldigt bra! Nu ska jag stoppa i mig lite kvällsmat i form av paj. Är faktiskt inte så hungrig eftersom jag hade så sen lunch idag. Lunch och lunch förresten. 16.30 Tss!

Inatt har det snöat lite. Lite. Ett par flingor bara. Men alltid något. Nu säger termometern -3.7 grader vilket innebär att jag kommer frysa. Det innebär också att min fina "platta" frisyr inte kommer att funka idag. Orkade inte spraya och ha mig, så jag satsade istället på att göra mitt platta hår än plattare. Men skall där på en fyrameters halsduk på det kommer det att skita sig. Oturligt nog. Får se hur det blir med det.

Tror förövrigt att jag räknade lite galet på när jag behövde gå upp idag. Dessutom trodde jag att jag att jag inte hade såpass mycket tid att jag kunde ta det riktigt lugnt idag. Vilket jag verkligen hade. Har fortfarande också för den delen. Måste ha räknat fel på en timme. Nåväl, stressa slapp jag i alla fall!

Denna veckan är det jag som är ansvarig för fikan på jobbet. Jag blev dragen på kakfatet där bland de andra muffinsen. Säger man så? Muffinsar kan det ju inte vara i alla fall. Eller?! Nåväl, jag hoppas bara att jag minns att inhandla något innan jobbet imorrn så att jag inte tror att jag kan ta det lugnt och fixa det sedan. Jag blir så nervös. Julmust ska jag köpa också för det vill jag ha. Längtar redan. Julmust och bulle. Hoppas jag inte lyckas köpa något som ger någon en allergisk reaktion. Undrar om någon är allergisk mot något speciellt. Borde jag be om en bulle utan nötter? Eller ska jag behålla innehållsförteckningen? Så mycket att tänka på, jag har aldrig fått i uppgift att fixa fikan innan. Tror ni att jag klarar det?

Vaknade nyss, tjugo minuter innan klockan ringde, vilket var hur skönt som helst. Låg kvar i sängen och njöt av värmen och spelade lite på min ipod. Sedan ringde det och jag svarade. När jag hörde min röst blev jag kanske inte förvånad men lite förfärad. I don't wanna go down this road again... Jag har inte tid eller råd att tappa rösten. Än så länge är jag visserligen bara täppt och mor min säger att det inte låter så farligt som jag hör mig själv. Men ändå. Får försöka hinna via stan och köpa näsdroppar på apoteket. Och godis på hemköp. Jag är rätt bra på att hitta ursäkter för att få äta godis mest hela tiden. Dags nu att skutta in i duschen. Får hoppas på att de varma ångorna löser upp min förkylning lite!

Imorgon jobbar jag sent, vilket är jätteskönt eftersom jag känner mig sunkigast i landet ungefär. Snorar, hostar, snörvlar och nyser. Ingen höjdare direkt. Så det ska vara skönt att kunna sova ut lite mer än vanligt imorgon. Hade en eventuell plan på att ta en tur i stan innan jobbet imorgon men det kan jag säga direkt att det blir inget av med det. Mor min ville att jag skulle hjälpa henne att städa, men det är jag inte så sugen på det heller. Jag vill bara slippa min svullna skalle... Får nog ta och lyssna på Kent igen. Det och spela spel på min ipod. Dusch för dans sparar jag tills imorgon och lika så Gossip Girl. Ska bli fint det där. Ser fram emot mysmorgon!

Jag har drabbats av en tråkig förklyning. Det började med halsont som fick mig att tänka något i stil med "omg, inte igen, jag fixar inte detta". Har nämligen haft lite dåliga erfarenheter av mina episoder av halsont på sistone. Typ som att jag mister talförmågan i två veckor. Vilket inte skulle vara så bra med tanke på att jag måste kunna prata för att kunna jobba. Har här hittat ett gammalt inlägg om just detta. Kanske lite äckligt tema, men jag måste säga att jag tycker att jag har mina moments då och då i alla fall. Idag har halsen i alla fall blivit lite bättre. Straffet för detta var att jag har varit helt tjock i huvudet istället och att jag snörvlat som en fyraåring hela dagen. Nåväl, det är väl så det kan bli ibland. Jag med min i princip obefintliga sjukdomshistoria ska väl inte klaga. En vecka sedan årskurs tre, alltså på nio och ett halvt år, är väl inte så dåligt?!

Sofia kom hit för lite monopol, te och pepparkakor. Dock var det bara jag som åt pepparkakor. Många. Nåväl. Matchen i monopol var någorlunda jämn. I början. Innan Sofia fick centrum och norrmalms torg. Och alla de orangea. Och jag hamnade på hennes gator utan att hon hamnade på varken drottningtorget eller gustav adolfs torg trots att jag hade hus. bara placerade sig så passande på allmänningen mittemellan. Ledsen blev jag, jag kastade mina pengar och insåg att jag var besegrad... Tack för en god match, nästa gång är det min tur att vinna!

Älskling, jag har hittat in från mörkret
det finns hopp om en förändring
men det tar den tid det tar
En ny start, jag tänker nya tankar
men allt det där du föll för
finns fortfarande kvar
Allting har förändrats
men jag känner likadant

"Plötsligt fanns de bara där, Kent. Och plötsligt fanns det ett till band från Sverige som var värda att hyllas på riktigt. Ett band vars låtar man lyssnar på tills man somnar och som man sätter på så fort man vaknar. Låtar så bra att de följer en vart man än går. Låtar som plötsligt an attackera en en när man sitter stillsamt på bussen och drömmer sig bort. Huden knottras, musklerna spänns munnen sjunger försiktigt med, nästan omedvetet. Och allt annat. Alla bekymmer i huvudet. Alla bilar som håller på att köra över en. Allt bara försvinner."

Martin Gelin, Nowhere #5 , sommaren 1994.